Historia om Jack Russel (av Lena Lamkén, Stjärnlidens kennel).
Om rasens ursprung
Jag ska här göra ett försök att beskriva Jack Russell Terrierns ursprung. Den här terriern avlades fram av pastor (parson) John Russell. Han utvecklade en typ av Foxterrier som passade dom jaktegenskaper han sökte i en hund. Den skulle klara av livet med Foxhounds, likväl som att den skulle kunna gå ner i rävgryt, eller driva ut andra rovdjur ur deras bohålor.
Vem var John ”Jack” Russell?
Han föddes i Dartmouth, South Devon (sydvästra England) 1795 av en familj som var intresserad av rävjakt. Den tid han föddes i och den klass han tillhörde gjorde att han själv blev passionerat intresserad av jakt. Redan som skolpojke födde han upp Foxhounds tillsammans med smeden. Under sin studietid i Oxford kom han i kontakt med jaktvärldens centrum och tog alla tillfällen, som hans ekonomi tillät, att jaga. Detta stärkte hans passion för jakten än mer.
Trump
När John Russell var i Oxford 1819 upptäckte han Trump, ”hunden som han bara sett i sina drömmar”. Hunden ägdes av det lokala mjölkbudet och John Russel köpte den genast. I och med förvärvet av Trump påbörjade han en livslång, både aktad och högt ansedd, terrieruppfödning. John Russell var mycket god vän med den dåvarande prinsen av Wales och i kungafamiljens slott Sandringsham i Norfolk kan man idag se ett oljeporträtt som föreställer John Russells första terrier Trump
Kyrkoherde med stort avelsintresse
Efter examen återvände han 1820 till Devon, till en tjänst som pastorsadjunkt. Trots sin lilla lön hindrade detta honom inte från att ha tolv egna hundar.1826 gifte han sig med Penelope Bury, dotter till amiral Bury. Hon var, liksom John Russell, en hängiven jägare och dessutom en mycket framgångsrik ryttare. Kort efter sitt giftermål tog han, som kyrkoherde, över sin fars församling i norra Devon, tills han 1832 flyttade till Swimbridge, som skulle bli hans hem i 45 år. Han dog 1883 vid 87 års ålder i Black Torrington och begravdes i Swimbridge.
Grythunden
John Russel använde Fox Terriers i sin jakt och avel. De viktigaste avelsmeriterna var jaktkapaciteten. Hundarna skulle vara modiga, ettriga och självständiga och de skulle våga ta egna beslut. Färgen var också viktig. Den skulle vara övervägande vit, därför att jägare och Foxhounds som väntade utanför grytet inte skulle kunna ta fel på hund och räv.
Rasnamnet
Kyrkoherden var med och bildade den engelska kennelklubben1873. Han var domare för Foxterriers på kennelklubbens utställningar, men vad man vet så ställde han inte ut sina egna hundar. Han avlade inte på utseende. Han ville ha fram de absolut bästa jakthundarna. Hundarna kallade han Foxterrier av Jack Russelltyp. Så småningom ändrades rasnamnet till Jack Russell Terrier. John Russells hundar var relativt högställda (högbenta). Han var inte främmande för rasblandningar. Det sägs att han använde sig av Lakeland Terriers i sin avel.
Varför finns det då både högbenta och lågbenta Jack Russell Terrier?
Det finns berättelser som beskriver hans avel och i slutet av dessa kan man ibland hitta, att ”en kortbentare variant togs fram, för att användas i sådan terräng, där den typen var lämpligast”. En man som arbetade i John Russell kennel hade en släkting, Annie Harris, som födde upp och sålde den kortbenta varianten som Jack Russell.
Aveln under och mellan världskrigen
Under första världskriget bedrevs mycket liten avel. Det var ont om foder och hundarna gick vind för våg. När freden sen kom, ville folket ha tillbaka sina små Jack Russells. Alla hundar som liknade en Jack Russell fick duga och många raser blandades in.
I Dorset fanns en kvinna som hette Dorothy Ellis. Hon födde upp lågställda Jack Russells. Hennes uppfödning pågick mellan världskrigen och hundarnas antavla gick direkt tillbaka till Kyrkoherde John Russells hundar.
Grävlingjakt
Vid sekelskiftet fanns en journalist som hette Arthur Heineman, han var sekreterare i den tidens Parson Jack Russell Terrierklubb och hade terriers som härstammade från John Russells uppfödning. Han hade också en stor passion av att gräva fram grävlingar. För detta behövde dom terriers han använde inte långa ben. Han tillförde Bull Terrier blod för att få en hårdare hund, bättre lämpad för dueller med grävling.
Rasen idag
Man kan ibland fortfarande se spår av olika raser. Trots denna blandning är Jack Russelln ändå lik sina fränder Parson Russell. Speciellt ser man det på det karaktäristiska huvudet. Det pigga och vakna uttrycket som alla Russllar har och deras mod, styrka och självständighet. Man får inte glömma att en Russell i första hand är framavlad som en tuff grythund, där jaktkapacitet, mentalitet och en exteriör väl lämpad för arbete var det viktigaste.
Rasens vidare utveckling
Jämfört med andra raser är Jack Russel Terrier en relativt ny ras, men dess ursprung är djupt kopplat till England. Av olika anledningar hade Engelska Kennelklubben inte registrerat eller officiellt godkänt en rasstandard.
Det har i England och runt om i världen funnits klubbar och uppfödare som arbetat för dessa hundar och man har haft egen rasstandard och kunnat stambokföra dom i klubbarnas register och få stamböcker. Man har också haft egna välbesökta utställningar, men man har inte varit godkända av FCI (Federation Cynologique Internationale), den internationella sammanslutningen av kennelklubbar, eller av de olika ländernas officiella kennelklubbar.
Parson Jack Russell Terrier blir godkänd ras
1990 godkändes Parson Jack Russell Terrier (senare namnbyte till Parson Russell Terrier) av den Engelska kennelklubben som är ansluten till FCI och man började med en så kallad inmönstring av PJRT runt om i världen och 1992 började inmönstringen i Sverige för registrering i SKK. Nu kunde de ansluta sig till de renrasigas skara. Som hemland anges England och den klassificeras som en stor eller medelstor terrier.
Varför godkändes de högbenta
Konkurrensen om rasstatus var hård från de kortbentas, för allmänheten betydligt mer välkända, Jack Russell Terriernas sida. De högbenta hundarnas supportrar hade till sin hjälp fotografier, målningar och skriftliga beskrivningar på kyrkoherde John Russells egna terriers. Mycket tack vare dessa kunde man visa att den jaktglade kyrkoherdens egna favoriter varit de högbenta.
Australien godkänner de kortbenta
Efter detta la sig de värsta dispyterna i hemlandet, om vilken typ av terrier som skulle godkännas och de olika falangerna arbetade vidare i lugn och ro var och en på sitt håll. Endast på ett fåtal ställen i världen lyckades de små hundarna vinna gehör. Exempelvis Australien, som på eget bevåg 1991 godkände både Parson Jack Russell och Jack Russell som separata raser. Redan 1972 hade Jack Russel Terrier Club of Australia bildats och de förde stambok och hade noggrant nedtecknade stamtavlor. Klubben hade en växande grupp av typlika hundar som fick internationellt erkännande under namnet Australisk Jack Russel Terrier.
Australiska standarden
Den Australiska standarden för Jack Russell är kortfattad, noggrann, beskrivande och internationellt tillämplig. Australien hade erfarenhet av att tidigare ha utvecklat Border Collien som en godkänd ras och förde fram den till dess nuvarande höga standard. De utnyttjade den kunskapen också på Jack Russell Terrier.
Jack Russell Terrier blir godkänd ras
På uppdrag av FCI Europa Sektion utarbetade The Irish Kennel club ett material om Jack Russell Terrier som användes som underlag till ett förslag om att rasen skulle erkännas inom FCI. I förslaget ingick en rasstandard hämtad från Australien och 8 juni 2001 godkändes Jack Russell Terrier av FCI. Rasens hemland anges till Australien och hunden är klassificerad som en lågbent terrier. Runt om i världen pågår nu en inmönstring av rasen och man började under 2002 inmönstringen av Jack Russell Terrier i Sverige för registrering i SKK.
Vad händer i England?
Det finns andra olika Jack Russell Terrier klubbar i Sverige och i flera andra länder. En del av dom har gått samman i ACE (Association Cynologique Europeenne) en internationell sammanslutning som Svenska Hundklubben tillhör och en del i en organisation som heter Jack Russell Terrier Club of Great Britain. I deras rasstandard godkänner man mankhöjden 10”- 15” (25 – 38 cm). De har en del hundar som inte kan godkännas av FCI då de inte håller den Australiska rasstandarden. I England har nu uppstått diskussioner och krav på att man i Engelska Kennelklubben ska godkänna en officiell engelsk standard som avviker från den Australiska.
Här fortsätter så utvecklingen av Kyrkoherde John Russells jaktterrier…
England är på Gång
Hösten 2015. England är på gång att godkänna Jack Russell Terrier
enligt FCI rasstandard
(Jack Russell har erkänts som en ras i landet sedan 1991 och klubben bildades 1990.)
Lena Lamken 2015-10-18
___________
En historisk dag för Jack Russell Terrier
Rasen erkändes av Kennel Club den 1 januari 2016 och standarden trädde i kraft den 1 april.
National Terrier championship dog show april 2016 var en historisk dag. Det var första gången någonsin klasser för Jack Russell terrier visades på kennelklubbens utställning i Storbritannien.
Rasen lockade många åskådare från Storbritannien och utomlands, inklusive Rita Francis-Little av den berömda Carisbrooke kennel i Australien, ordförande i Jack Russell Club of New South Wales.
47 hundar var anmälda och många av hundarna hade rest från utlandet som Irland, Belgien, Italien, Danmark, Sverige och Argentina; de flesta av de bästa utmärkelser gick till internationellt ägda hundar. Domare var Liz Cartledge
Bäst i rasen var Alessandro Famiglietti´s IT Ch Goldsand Bocelli, från Italien och uppfödd av Madeleine Sandell Bark i Sverige. Bästa tik var från Sverige, Fin / Sv / Dan Ch Merrymac Calendar Girl, som ägs och är uppfödd av Gertrud och Thomas Hagström. En stor dag även för svenskuppfödda hundar.
Bästa valp var från Danmark, Tenna Grenaae’s Kanix Don Domingo, uppfödd av Fredrik Staunskaer Bråthen.
(Texten är tagen från Stjärnlidens kennel "stjarnliden.lamken.se")